ipsykopatenshander.blogg.se

 

Solen sken, humöret var på topp, barnen sprang runt och lekte i huset, maken kom hem från jobbet i samma veva som en vännina kom förbi med sina barn. En bra fredag och jag fick umgås med en vännina, vilket var ovanligt och en oväntad lyx i min vardag. Men varför kände jag vibbar i luften? Jag var nog bara ovan besök, det går till sig. Barnen fann varandra, lekte, tjoade och sprang runt i huset med energi som aldrig förr. Det värmde i mammahjärtat, jag blir glad av glädjetjut så jag mådde gott. Jag skrattade åt barnen och glädjen lyste igenom i mina ögon, då jag kollade på mina älskade barn. 

 

Maken kollade på mig, han måste ha haft en jobbig arbetsdag. Han verkade inte ha den där energin, en sådan där dålig dag. Jag såg det på han i ögonen och det drog genast ner mitt humör, jag knep igen munnen och glädjen i mina ögon dog ut, jag försökte lägga mig på hans nivå. Mår jag för bra så blir det disskutioner, jag orkade inte det idag. Inte just nu, jag hade ju vänninan hos mig. Det skulle bli en bra dag. Det hade jag bestämt. Så min glädje la jag på en nivå som jag kände av från maken. 

 

Vänninan gick ut på altanen för att tända en cigarett. Barnen lekte i sitt rum och maken stod och förberedde middag. Han brukar vilja göra det då vi har gäster, laga middag, detta hände aldrig annars. Men besök betydde även mer tid över till annat för mig, inte binda sig vid spisen, så att få besök betydde i min värld att få tid till annat, som att borsta håret och unna sig lite smink.

 

Maken sneglar ut mot altanen:

 

- Tragisk människa det där, hon luktar problem

- Varför säger du så?

- Men stå och röka när man har barn

- Ja men jag vet hur det är att vara rökare, det är inte lätt att sluta

- Men frånskild och har bara barnen varannan vecka, vilken tragisk människa, hur kan man göra som henne. Bara lämna allt och inte få träffa sina barn varje dag.

- Ja, jag skulle då inte må bra av en skilsmässa, jag skulle aldrig kunna tänka mig att vara utan mina barn ens en dag. Vi ska vara glada över det vi har.

- Känns som att du inte älskar mig längre

- Varför säger du så?

- Känns så bara, ser hur tårarna vattnas i ögonen

- Men älskade du, jag har väl aldrig ens antytt att jag vill ha ett liv utan dig. Du är mitt allt, det vet du, förstår inte vart detta kommer ifrån?

- Lova att aldrig lämna mig

- Ja, det är väl klart. Jag har ingen anledning att lämna dig, du vet att ingenting kan komma emellan oss, ingenting. Eller jo, tar du ett snedsteg en gång till med en annan kvinna, då vet du att du ryker.

- Som att jag skulle kunna vara otrogen, jag älskar ju dig så förbannat mycket. Tror ingen kan vara så här kär som jag är i dig. Blir bara så orolig och illa berörd när jag ser andra tragiska människor. Vill inte förlora dig.

- Släpp det. Vi har det bra. Jag älskar dig

- Och jag älskar dig